Blade Runner springer in på vita duken - igen

Minns du hur majsigt det var när julklapparna låg och väntade under granen. Visst, Tomten kom med en del längre fram men innan dess brukade det alltid ligga några och vänta där under kvistarna. Man kunde gå och titta på dem, gissa vad det var, klämma och fundera på hur de såg ut - men man var tvungen och hålla sig.

För en tid sedan köpte Affe och jag tillsammans varsin Blade Runner-box över nätet. Det är den där feta attachéväskan med fem filmer och en fordonsmodell. Vi har sagt att vi ska öppna paketet tillsammans - och där har vi julklappsmetaforen igen. Filmerna ligger där och väntar, men jag får inte öppna och Affe har inte varit här och hälsat på sedan Indypremiären - och den gången glömde (!) vi kolla...

Fredrik Strage skriver i dagens DN om de olika versionerna. Han lyfter framför allt fram att det är rätt att den biten där det kan tolkas som att Harrison Fords karaktär Deckard själv är en replikant, har strukits och justerats.

När jag såg filmen på bio (jag var inte ens 15 år fyllda), tyckte jag den var så där, men jag var helt tagen av den mörka miljön. När jag senare såg den igen var jag helt såld och filmen ligger helt klart bland topp fem. Ny version går upp på biograferna på fredag.