Den ”riktiga” Bondpremiären!

Superhelgen började ju redan på torsdag/fredag natt när Bondfilmen Quantum of Solace hade premiär. Själv satt jag timmarna innan på ett tåg – en perfekt plats att börja ”värma” med Casino Royale. Att titta på CR först är faktiskt ett bra tips till alla som ska se Quantum – det höjer upplevelsen.

Jag hade gärna börjat kvällen med att besöka Bollinger Bar på Hotel Stureplan, men jag hann helt enkelt inte. Istället blev det till att köa utanför Rigoletto i Stockholm. Tyvärr hade man haft galavisning precis innan och det blev bara ett stort stopp mellan alla som ville in och alla som skulle ut. Jag tror det är det som ekonomer brukar kalla ”en trång sektion”.

Sedan var det dags att köa i popcorn-kön, tog väl ungefär en kvart. Samlare som jag är, frågade jag om jag kunde få köpa en tom popcornlåda och colamugg – men icke. Jag hade gärna betalat fullpris, men det var inte läge att gnälla. Nu var det ju dags för en guldstund!

Filmens start blev naturligtvis försenad av strulet innan och någon starttid vid 00.07 var det inte tal om. Stockholmarna hamnade nog efter resten av landet även om det intygades att detta minsann var den första officiella premiären ”i världen”. Som plåster på såren hölls en liten prisutdelning först. Sådant är alltid kul! Tre personer fick pris – roligast var naturligtvis den som vann på sitt stolsnummer – 007.
Några som inte vann, men som var salongens coolaste var en skara smokingklädda herrar och stiliga damer som hade med sig laddade martiniglas. Ni var bäst!

Innan filmen höjdes ett varningens finger för den som försökte sig på olovlig ljud- eller bildupptagning. Man hade till och med en kort förfilm från inspelningen av Quantum där Craig (tror jag?) speakade och sa att de som arbetar med film ska få fortsätta att göra det i framtiden och att man alltså inte skulle hålla på och pirata.

Sedan var det äntligen dags att snurra igång projektorn. Jag har ju berättat att jag redan sett filmen under pressvisningen, men det är tusen gånger roligare att se den med jublande fans istället för med reserverade recensenter. Andra gången kunde jag dessutom ägna mig helt åt detaljer (bland annat såg jag mitt eget efternamn svepa förbi i en scen…) och bara njuta.

Jag vet inte om man helt enkelt ska se Casino Royale och Quantum som en sammanslagen lång film. Ungefär som med Sagan om ringen-trilogin. Vesper är inte med alls i QS, men hon nämns flera gånger. I vissa scener hör man dessutom samma ömma toner som användes i Casino Royale då Bonds och Vespers själar är invecklade i några vemodiga beröringspunkter.
Felix Leiter är med igen men lite mer desillusionerad än i förra filmen.
Precis som i CR då Solange säger att hon tror att Bond är med henne bara för att komma åt någon annan (Alex Dimitrios), säger skurken Greene i Quantum precis samma sak åt Bondbruden Camille.
Bonds klassiska täckmantel som representant från Universal Exports används också i Quantum. Kul att man sparat några detaljer…

När det bar av hem i natten, gick jag förbi Casino Cosmopol… Lite sugen blev man ju på att gå in och se om man kunde hitta Le Chiffre sittande vid något bord med sitt blödande öga.

Hur som helst var det kul att se filmen igen. Den lyfte, även om den fortfarande inte är en av mina personliga Bondfavoriter. Se den, men börja med att plugga in Casino Royale i dvd:n.