Tintins födelsedagskalas!

Så där ja! Nu har Tintin firats ordentligt! Med stort 80-årsspektakel på Kulturhuset rattade Generation Tintin hyllningarna.

Björn Wahlberg, Tintinöversättare och ordförande i föreningen inledde med filosofiska tankar kring vår finurlige hjälte. Hur gammal är Tintin, är han verkligen 80 år - och föddes han egentligen inte redan en vecka tidigare i en annons 4/1? Och vad har Tintin för kön? Har Tintomaran med detta att göra? Är Tintin ett för- eller efternamn? Är det riktigt säkert att han är belgare?

Efter inledningstalet var det dags för film - Krabban med guldklorna från 1947. För kvällen svensktextad (tappra försök hade till och med gjorts för att kunna visa den dubbad... men det tar vi nästa gång...). Björn hade introducerat med att säga att filmen var mycket charmig, kanske den mest charmiga Tintinrulle som någonsin gjorts - och det är bara att hålla med. Otroligt härlig dockfilm med två sångnummer jag aldrig hört. Det andra av dem var en glad dryckesvisa som man bara måste lära sig utantill.

Därefter följde Tintinavsnittet av c/o Segemyhr där Olle Sarri och Lennart Jähkel gottar in sig i Tintins och Haddocks värld och dessutom klär ut sig till våra hjältar.

Efter en kort paus och lokalbyte var det dags för en macka och drycker från Tintins värld - Sani-Cola och Klowaswa. Själv passade jag på att klä upp mig i Nestors stiliga outfit. En dräkt jag hade vid Hergés 100-årsjubileu i Bryssel.

Till final vankades Tintintårta. Det var ben i tårtan. Eller rättare sagt, jag fick en bit med ett av de omtalade utsvändgda bruna jeansen Tintin bär när han är hos gerillan. Kanske inte hans snyggaste benkläder men goda var de!



Ett föredrag om hur man genom sunt leverne lyckas leva lika länge och väl som Tintin avlöstes med en inblick i den värld av drycker vi möter i Tintins äventyr. De som ville avslutade med en Tintin-quiz.

Vi slutade med en round-up där bland annat kompisen Affe poängterade att även Milou fyllde 80 år och vi skänkte alla våra tankar till den trogne följeslagaren - vad vore Tintin utan Milou?

En stor del av deltagarskaran begav sig vidare till Monks Café för att äta middag, umgås med trevligt sällskap, dricka belgisk öl och ta en titt på toalettens alldeles egna Brysseltypiska Manneken Pis. En Tintinfigur av trä (lär finnas att köpa på Rörstrandsgatan i Stockholm... troligen i affären La Maison Rouge) fick symbolisera födelsedagsbarnet själv.

En oförlömlig dag och jag tackar styrelsen för sitt arbete, och alla ni andra härliga Tintinälskare som gjorde händelsen så minnesvärd!