Vem är den maskerade man som gett sig på Los Angeles regerande gangsterboss Chudnofsky? Det enda media vet är att han bär en grön mask och får hjälp av sin chaufför. De kallas Green Hornet och Kato.
Tidningsmagnaten James Reid dör, stungen av en geting. Hans son, playboyen Britt Reid är föga intresserad av att ta över den familjeägda tidningen. En rad händelser leder istället till att han drar på sig en mask och muckar gräl med Los Angeles store gangsterboss. Plötsligt rasar ett gängkrig.
Japp, den gröne getingen The Green Hornet har landat i Sverige. En klassisk radioföljetong/serietidning/TV-serie som dammats av och filmatiserats.
Som många av den senaste tidens serietidningsfilmer är Green H

ornet tämligen okänd i Sverige. Så större jämförelser med andra tolkningar är inte så relevant. Inte heller jag har haft honom i modersmjölken. I Sverige är figuren troligen mest känd eftersom Bruce Lee gjorde rollen som huvudhjältens side kick, Kato.
Det man kan säga är väl att den här upplagan av hjälten Green Hornet (Seth Rogen) är betydligt barnsligare och klumpigare än förlagorna.
Precis som Läder

lappen/Bruce Wayne, lider inte Britt (ja, det är en kille som heter så) brist på pengar. Han är ungefär som Tom Hanks i filmen Big - en liten kille i en vuxen kropp, men alltså med en riktigt fet plånbok. Pengar som kan användas till diverse specialutrustning. Handlingen utspelar sig i nutid så det blir en del hi-tech, men också otippade ting som fax och grammofon.
Blir det bra då? Ja, helt ok! Visst ligger den i bakvattnet av Kick-Ass, men jag kan inte låta bli att älska sånt här: Hjältar med hemliga identiteter, coola vapen, kamratskap, specialutrustade bilar (tänk Q i Bond), martial arts, specialeffekter, pang-pang och - precis som i TV-serien - Kato är allra bäst. Det är han man vill vara.
Självklart är det här Bruce Lees roll och han får till och med en kort hyllning. Men Jay Chou's Kato är också han en skön kampsportsexpert och uppfinnare i ett. Att känna Kato måste vara som att ha en kompis som är Bamse och Skalman på en och samma gång.
"Men jäklar vad jag ska se filmen."/Britt Reid säljer in hjältetanken för Kato och berättar om en framtida filmatisering av Katos biografiVåra hjältar ställs inför en del vardagsproblem. TV-kameror i trafiken ställer till det, en felgjord cappuccino pajar hela morgonen. Grabbig och gubbig humor är förlegad och dramats kvinna, Lenore Case (Cameron Diaz), biter ifrån och hotar med stämning för sexuella trakas

serier.
Och precis som i verkliga livet finns konflikter även bland vänner. Vem är smartast? Vem slåss bäst? Vem är mest hjälte? Vad ska man gå med på bara för att den andre är den som har degen? Eller är det bara ett skådespel för att hålla charaden igång?
Att säkerligen en massa oskyldiga människor dör i explosioner och krockar får man som tittare helt enkelt tänka bort. Det här är fantasi och verklighetsflykt.
Filmen är snyggt förpackad med snajdig logo och riktigt snygg, åtråvärd affisch (som har en förmåga att få ben och försvinna när den sitter i Stockholms tunnelbanevagnar). 3D-effekterna tillför dock inte mycket, utan filmen hade klarat sig lika bra (bättre?) utan. Men det är klart, eftertexterna blir ganska sny

gga.
Filmskaparna flirtar med oss lite... hmm... äldre biobesökare, vi som växt upp med serier - Hjälten befinner sig, liksom oss, i ett mentalt stadium mellan ungdom och vuxen. Till och med storskurken lider av åldersnoja.

Regissören Michel Gondry (Eternal Sunshine of the Spotless Mind) gör en fantasifull tolkning som säkerligen sätter Green Hornet på kartan hos en ny publik.
Fyra gröna getingar blir betyget.
Nu är jag sugen på att försöka hitta en snygg minivariant av Green Hornets bil "
Black Beauty" att ställa på skrivbordet.
Premiär: Fredag 21/1
Hemsida
här.